Fotograf: Ulf Leide. Tillsammans bygger vi Stockholms levande stadsarkiv STHLM C är mer än en webbplats. Det är ett långsiktigt dokumentationsprojekt där verksamheter, skribenter och andra med lokal kunskap tillsammans bygger ett levande digitalt arkiv över Stockholms innerstad. Varje artikel, bild och uppdatering blir en del av berättelsen om stadens huvudgator. Därför vill vi att…

Fotograf: Ulf Leide. På STHLM C vill vi vara lika öppna med hur vi hanterar personuppgifter som vi är med hur vi bygger projektet. Vi samlar bara in de uppgifter som behövs för att webbplatsen, medlemskapet och våra tjänster ska fungera. Vi säljer inte personuppgifter och använder dem inte för att bygga reklamprofiler eller följa…

Fotograf: Ulf Leide. Ett medlemskap byggt på tydlighet STHLM C bygger på långsiktighet, samarbete och öppenhet. Vi vill att det ska vara enkelt att förstå vad medlemskapet innebär och vad du kan förvänta dig av oss – precis som vi vill vara tydliga med vad vi förväntar oss av våra medlemmar. Dessa villkor gäller för…

Under de första decennierna av 1900-talet förändrades Stockholms innerstad i snabb takt. Nya affärshus växte fram, handeln utvecklades och stadens huvudgator fick en allt tydligare roll som mötesplatser för arbete, nöjen och kulturliv. I den utvecklingen kom en ny biograf att spela en större roll än många då kunde ana. När byggnaden i hörnet av…

Långt innan den välkända biografen öppnade sina dörrar på Biblioteksgatan hade namnet Röda Kvarn redan en historia. Den började flera hundra år tidigare, i ett Stockholm där stadens silhuett dominerades av kyrktorn och väderkvarnar. På Brunkebergsåsen, ungefär där kvarteret Hästskon ligger idag, stod under 1600-talet en väderkvarn som tros ha varit rödmålad. Den finns markerad…

I början av 1900-talet förändrades Stockholms innerstad i snabb takt. Gamla byggnader revs, nya affärshus växte fram och flera av de huvudgator som idag uppfattas som självklara fick sin nuvarande karaktär. Hörnet mellan Biblioteksgatan och Mäster Samuelsgatan är ett tydligt exempel på den utvecklingen. Långt innan den nuvarande byggnaden uppfördes hade platsen varit bebyggd i…

Bakom många av Stockholms byggnader finns människor som såg möjligheter där andra såg begränsningar. Den biograf som öppnade på Biblioteksgatan 1915 var resultatet av en sådan vision – och av ett samarbete mellan personer som kom att få stor betydelse för svensk filmhistoria. Vid 1900-talets början var filmen fortfarande ett ungt medium. Visningarna ägde ofta…

Det är luciadagen den 13 december 1915. Skymningen har redan lagt sig över Stockholm och längs Biblioteksgatan rör sig människor mot en ny biograf som det talats om under lång tid. Ikväll ska den öppna sina dörrar för första gången. För många är kvällen något alldeles särskilt. Tidningarna har skrivit om den nya salongen och…

För den som besökte biografen under 1900-talets första decennier började upplevelsen långt innan filmen visades. Arkitektur, konst och inredning var lika viktiga delar av kvällen som föreställningen på bioduken. Redan innanför entrén möttes besökaren av en miljö som skilde sig från många andra biografer i Stockholm. Mellan de kraftiga granitpelarna öppnade sig entréhallen med biljettkassa,…

Under större delen av 1900-talet var entrén mot Biblioteksgatan en välkänd del av Stockholms nöjesliv. Ovanför dörrarna byttes filmtitlarna ut med jämna mellanrum, medan generationer av biobesökare passerade genom samma entré på väg mot kvällens föreställning. När biografen invigdes 1915 visades fortfarande stumfilm. Några årtionden senare hade både tekniken och publiken förändrats. Ljudfilmen hade gjort…